idag har jag varit i bachohallen som ligger i enköping på en "isprinsessa match" även kallat konståkningstävling .
det gick helt okej, tog personbästa så jag är väl nöjd . det ändå dåliga var att jag inte var nervös utan jag var skakig istället.. det är mycket värre för då skakar hela kroppen och man kan inte kontrollera det liksom, nervositet kan man ändå kontrollera . det låter mer dramatiskt än vad det är, haha .
veckans tanke :
jag kom och tänka på en sak, att ordet eller snarare meningen "jag älskar dej" har förlorat sitt värde eller själva innebörden . om ni förstår vad jag menar . nu för tiden så betyder inte det lika mycket som det gjorde förut . man hör folk säga jag älskar dej till någon som man träffat bara 1 gång i hela sitt liv, och man ser på bildagboken små tjejer som lägger ut bilder på alla sina kompisar och skriver sedan under varje bild "jag älskar dej gumman", "älskling" och så vidare.. för mej så betyder den meningen nånting och jag säger inte till allt och alla att jag älskar dom/den . jag säger det till dom som jag verkligen älskar, litar på, känner och har känt väldigt länge . självklart betyder inte det att jag ogillar någon för att jag inte älskar den .
nu har jag kanske kommit på ett sätt för att göra min blogg roligare.. bilder !
eller ?
tröjan som jag skrev om förut som tomas i min klass har ! jag vill också ha !
natti natti,
Vet du , det har jag också tänkt på.
skrivenJag säger faktiskt jag älskar dig till alla.
Men för mig är det ett ord, men de är känslan bakom ordet som är grejen. man märker liksom när jag menar det och när jag inte menar det.
Svårt att förklara...
;)